Selma Lagerlöf föddes den 20 november 1858 på gården Mårbacka i Östra Ämtervik i Värmland. När hon var 23 år gammal tog hon ett lån för att kunna studera och efter en kurs på Sjöbergs Lyceum för flickor kom hon in på Högre Lärarinneseminariet i Stockholm där hon läste åren 1882-1885. Efter att ha tagit sin examen flyttade hon till Landskrona och var där anställd som lärarinna vid Elementarskolan för flickor fram till 1895. År 1891 debuterade Lagerlöf med romanen Gösta Berlings saga och hon blev snabbt berömd i Sverige och Norden och så småningom i hela världen. Utvandrareposet Jerusalem (1-2) som var Lagerlöfs tredje roman blev en stor succé när det gavs ut 1901-02 och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1-2) hade ännu större framgång. År 1904 fick Lagerlöf emotta Svenska Akademiens stora guldmedalj och 1907 blev hon hedersdoktor vid Uppsala universitet. Två år senare, 1909, blev hon den första kvinnan och den första svenska författaren att få Nobelpriset i litteratur. År 1914 valdes hon själv in som en av de aderton i Svenska Akademien, också där blev hon den första kvinnan.
Pengarna från sina framgångar använde Lagerlöf bland annat till att köpa tillbaks sitt barndomshem Mårbacka som varit i släktens ägo i många generationer men som gått i konkurs och måst säljas efter Lagerlöfs faders död. Hon byggde om den gamla värmlandsgården till herrgård och drev jordbruket i full skala. Gården gick långt ifrån alltid med vinst, men det gjorde däremot Lagerlöfs böcker och hennes skrivande höll gården flytande. Tidigt på morgonen den 16 mars 1940 dog Selma Lagerlöf i sitt hem på Mårbacka efter att ha varit sjuk och sängliggande i en vecka. Hon ligger idag begravd på Östra Ämterviks kyrkogård.
Selma Lagerlöfs Mårbacka
Författarskap
"Selma Lagerlöf var ingen naiv sagotant, som skrev ner vad en vänlig ingivelse gav henne, hon var en mycket medveten artist. Hon sökte ständigt vidga sina gränser genom att läsa ny och gammal litteratur, hon sökte sig bort från Värmland före att lägga nya provinser till sitt rike, Dalarna, Bohuslän, Italien och Österlandet." (Sven Delblanc i Förord till Selma Lagerlöfs skrifter i 10 band.)
Selma Lagerlöf mottar Nobelpriset 1909
Selmas viktigaste verk (endast första upplagan anges)
Gösta Berlings saga 1-2 (Hellberg 1891) Osynliga länkar (Bonnier 1894) Antikrists mirakel (Bonnier 1897) Drottningarna i Kungahälla (Bonnier 1899) En herrgårdssägen (Bonnier 1899) Jerusalem 1-2 (Bonnier 1901-02) Herr Arnes penningar (Bonnier 1904) Kristuslegender (Bonnier 1904) Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige 1-2 (Bonnier 1906-07) En saga om en saga och andra sagor (Bonnier 1908) Liljecronas hem (Bonnier 1911) Körkarlen (Bonnier 1912) Tösen från Stormyrtorpet (Åhlén & Åkerlund 1913) Dunungen (Bonnier 1914) Kejsarn av Portugallien (Bonnier 1914) Troll och människor 1-2 (Bonnier 1915-21) Bannlyst (Bonnier 1918) Mårbacka (Bonnier 1922) Löwensköldska ringen (Bonnier 1925) Charlotte Löwensköld (Bonnier 1925) Anna Svärd (Bonnier 1928) Ett barns memoarer (Bonnier 1930) Dagbok för Selma Ottilia Lagerlöf (Bonnier 1932) Höst (Bonnier 1933) Från skilda tider 1-2 (1943-45 Bonnier, utgiven postumt) Brev 1-2 (Gleerup, Selma Lagerlöf-sällskapet 1967-69, utgiven postumt) Du lär mig att bli fri (Bonnier 1992, utgiven postumt) Mammas Selma (Bonnier 1998, utgiven postumt)
(För fullständig förteckning, se Selma Lagerlöfs bibliografi originalskrifter av Nils Afzelius, 1975.)
Skrivet om Selma Lagerlöf
Böcker: Afzelius, Nils: Selma Lagerlöf - den förargelseväckande (Gleerup 1969, Selma Lagerlöfsällskapet 1973) Afzelius, Nils: Selma Lagerlöfs bibliografi originalskrifter (Kungliga biblioteket 1975) Ahlström, Gunnar: Den underbara resan. En bok om Selma Lagerlöfs Nils Holgersson (Gleerup 1942) Ahlström, Gunnar: Kring Gösta Berlings saga (Natur och Kultur 1959) Anthin, David: Landskapets upplösning. En studie av landskapets och platsens betydelse i Selma Lagerlöfs roman Bannlyst (Selma Lagerlöf-sällskapet 2000) Arvidson, Stellan: Selma Lagerlöf (Bonnier 1932) Brandby- Cöster, Margareta: Vägen mellan himmel och jord. Underströmmar av luthersk livsförståelse i Selma Lagerlöfs författarskap (Karlstads universitet 2000) Brodin, Linus: Fröken på Mårbacka. En bok om Människan Selma Lagerlöf (Svensk hembygd 1940) Bäckmann, Ida: Mitt liv med Selma Lagerlöf. En skildring byggd på 30 års korrespondens och vänskap (Norden 1944) Dahlström, Britt: Selma (Bergh 1988) (Lättläst) Delblanc, Sven: Förord till Selma Lagerlöfs skrifter i 10 band (Bonnier 1984) Edström Vivi: Livets stigar. Tiden, handlingen och livskänslan i Gösta Berlings saga (Norstedt 1960) Edström, Vivi. Livets vågspel. Natur och kultur 2002, Edström, Vivi: Selma Lagerlöfs litterära profil (Rabén & Sjögren 1986) Edström, Vivi: Selma Lagerlöf (Natur och Kultur 1991) Ek, Bengt: Selma Lagerlöf efter Gösta Berlings saga. En studie över genombrottsåren 1891-1897 (Bonnier 1951) Eliasson, Erik: Selma Lagerlöf i Landskrona (Landskrona museiförening 1958) Freding, Thyra: Flickan från Mårbacka (Fritzes 1945) (Barnbok) Gullberg, Helge: Stil- och manuskriptstudier till Gösta Berlings saga (Wettergren & Kerber 1948) Hedin, Nathan: Sagans kavaljerer och verklighetens (Allhem 1958) Holm, Birgitta: Selma Lagerlöf och ursprungets roman (Norstedt 1984) Holmgren, Ann Margret: Om Selma Lagerlöf. Hennes far och mor, farmor och Back-Kajsa m.m. (Wahlström & Widstrand 1929) (För ungdom) Kulling, Jacob: Huvudgestalten i Selma Lagerlöfs författarskap (Diakonistyrelsen 1959) Lagerlöfstudier 1-6 (Selma Lagerlöf-sällskapet 1958, 1961, 1966, 1971, 1976, 1979) Lagerlöfstudier. Om Selma Lagerlöfs noveller (Selma Lagerlöf-sällskapet 1983) Lagerlöfstudier. Selma Lagerlöf ur italienskt perspektiv (Selma Lagerlöf-sällskapet 1990) Lagerlöfstudier. Selma Lagerlöf ur ryskt perspektiv (Selma Lagerlöf-sällskapet 1991) Lagerlöfstudier. Selma Lagerlöf ur franskt perspektiv (Selma Lagerlöf-sällskapet 1994) Lagerlöfstudier. Återkommande mönster i Selma Lagerlöfs författarskap (Selma Lagerlöf-sällskapet 1995) Lagerlöfstudier. Bron mellan Nås och Jerusalem. Om Nåsböndernas utvandring till Jerusalem i verklighet och dikt (Selma Lagerlöf-sällskapet 1996) Lagerlöfstudier. Selma Lagerlöf och kärleken (Selma Lagerlöf-sällskapet 1997) Lagerroth, Erland: Landskap och natur i Gösta Berlings saga och Nils Holgersson (Bonnier 1958) Lagerroth, Erland: Selma Lagerlöf och Bohuslän. En studie i hennes 90-tals diktning (Selma Lagerlöf-sällskapet, Gleerup 1963) Lagerroth, Ulla-Britta: Körkarlen och Bannlyst. Motiv- och idéstudier i Selma Lagerlöfs 10-tals diktning (Bonnier 1963) Lindorm, Erik: Selma Lagerlöf. En bokfilm (Bonnier 1933) Lindqvist, Sigvard: Kring Selma Lagerlöfs Jerusalem (Dalarnas museum 1990) Olson- Buckner, Elsa: The Epic Tradition in Gösta Berlings saga (Theodore Gaus, New York 1978) Petré, Maja: Selma Lagerlöf och Mårbacka. En bildkrönika (Bonnier 1958, Mårbackastiftelsen 1979) Ravn, Jørgen: Menneskekenderen Selma Lagerlöf (Gad, Köpenhamn 1958) Rüster, Reijo & Westman, Lars: Selma på Mårbacka (Bonnier 1996) Selma Lagerlöf i utlandsperspektiv (Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1997) Svensson- Rune, Siv: Första boken om Selma Lagerlöf (Almqvist & Wiksell 2000) (Barnbok) Stolpe, Sven: Selma Lagerlöf. Ur vår litteraturhistoria (Legenda 1984) Torpe, Ulla: Orden och Jorden. En studie i Selma Lagerlöfs roman Liljecronas hem (Gidlund 1992) Ulvenstam, Lars: Den åldrade Selma Lagerlöf. En studie i hennes Löwensköldscykel (Bonnier 1955) Ulvros, Eva Helen. Hennes liv och vänskapen med Selma Lagerlöf. Historiska media 2001. http://www.historiskamedia.com/2001/sophie_elkan.asp Verner- Carlsson, Jan: Kära Fröken Lagerlöf (Geelmuyden.Kiese, Oslo 1999) (Roman) Vrieze, F S de: Fact and Fiction in the Autobiographical Works of Selma Lagerlöf (Van Gorcum, Amsterdam 1958) Väpnargård, Marian: Käraste Selma Lagerlöf (Libris 1989) Weidel, Gunnel: Helgon och gengångare. Gestaltningen av kärlek och rättvisa i Selma Lagerlöfs diktning (Gleerup 1964) Wivel, Henrik: Snödrottningen. En bok om Selma Lagerlöf och kärleken (Bonnier 1990) Wägner, Elin: Selma Lagerlöf. 1: Från Mårbacka till Jerusalem (Bonnier 1954) Wägner, Elin: Selma Lagerlöf. 2: Från Jerusalem till Mårbacka (Bonnier 1954) Zamore, Karl Otto: Selma Lagerlöf (Harrier 1958) (För ungdom)
Artiklar om Selma Lagerlöf
Artiklar:
Bergenmar, Jenny: Bortom kvinnligheten. Kön och identitet i Selma Lagerlöfs självbiografi. Tidskrift för litteraturvetenskap 1998:2, s. 3-30 Bergsten, Staffan: Hur stark får en kvinna vara? Vestmanlands Läns Tidning 1999-10-22. Carlsson, Larsolof: Hon skrev sig tillbaka till Mårbacka. Helsingborgs Dagblad 1993-08-28. Edström, Vivi, m. fl.: Tema: Selma Lagerlöf. Parnass 1994:5, s. 3-37 Edström, Vivi: Klockklangen på nyårsnatten. Selma Lagerlöf och århundradeskiftet. Parnass 1999:4, s. 12-15. Forser, Tomas: Selma ingen naiv sagotant. Göteborgs-Posten 1994-07-15. Hjort, Gudrun: Selma kom till Mårbacka igen. Nya Wermlands Tidningen 1991-08-03. Karlsson, Seth: I Selma Lagerlöfs fotspår. Sicilien gav henne nya idéer. Falu-Kuriren 1997-10-20. Krook, Hans: Herrarna och deras hus: faderns stolta planer gick i stöpet - dottern reste monumentet. Kulturens Värld 1995:3, s. 51-53. Lagerroth, Ulla-Britta: Människans mognad. Ett tema inskrivet i Selma Lagerlöfs böcker. Nya Wermlands Tidningen 1994-08-24. Lagerroth, Ulla-Britta: Selma Selmissima - en stark personlighet. Parnass 1994:5, s. 6-12. Lagerroth, Ulla-Britta: Nordism i Selma Lagerlöfs liv och författarskap. Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri 2000:2, s. 129-146. Petersson, Krister: När sagoförtäljerskan blev förkunnare. Smålandsposten 1992-09-02. Stormbom, Jarl: Gösta Berlings saga 100 år. Svenskbygden 1992:1, s. 14-15. Tunström, Göran: Sagotanten som bar ett vilddjur inombords. ICA-kuriren 1992:10, s. 18-19. Törner, Marianne: Falun blev hennes hem. För 100 år sedan flyttade Selma Lagerlöf till Falun. Falu-Kuriren 1997-12-13. Verner- Carlsson, Jan: Med fantasin gav hon bildningen vingar. Folkhögskolan 1997:1, s. 4-5, 8. Westman, Lars: Mårbacka - fyllt av Selmas sagor och passioner. Vi 1995:30/31, s. 4-9. Wolf, Lars: Selma, Anna och Alma - Kärlek på tre i Landskrona. Sundsvalls Tidning 1999-08-29. Östman, Catharina: När Gösta Berling skulle bli älskad. Selma Lagerlöf 140 år idag. Vasabladet 1998-11-20.
Sjön har sin början ganska långt uppe i norr, och där är ett härligt land för en sjö. Skogen och bergen upphöra aldrig att samla vatten åt den, strömmar och bäckar störta ner i den året om. Den har fin vit sand att sträcka ut sig på, uddar och holmar att avspegla och beskåda, näck och sjörå ha fritt spelrum där, och den växer sig hastigt stor och skön. Där uppe i norr är den glad och vänlig. Man ska bara se den en sommarmorgon, när den ligger yrvaken under dimslöjan, för att märka hur munter den är. Den gäckas först en stund, kryper sakta, sakta fram ur det lätta omhöljet, så trolskt vacker, att man knappt kan känna igen den, men så kastar den med ett ryck av sig hela täcket och ligger där blott och bar och rosig och glittrar i morgonljuset. Men sjön nöjer sig inte med detta lekfulla liv, den snör ihop sig till ett smalt sund, bryter sig fram genom några sandkullar i söder och söker upp ett nytt rike åt sig. Ett sådant finner den också. Den blir större och väldigare, har bottenlösa djup att fylla och ett idogt landskap att pryda. Men nu blir även vattnat mörkare, stranden mindre omväxlande, vindarna skarpare, hela karaktären strängare. En ståtlig och härlig sjö är den. Många äro de fartyg och timmerflottar, som färdas där, sent får den vintervila, sällan förrän efter jul. Ofta är den också i vresigt lynne, den kan skumma vit av vrede och vräka omkull segelbåtar, men den kan också ligga i drömmande lugn och avspegla himlen. Men längre ut i världen vill sjön färdas, fastän bergen synas allt strävare och utrymmet blir allt trängre, ju längre ner den kommer, så att den än en gång måste som ett smalt sund krypa fram mellan sandstränder. Sedan breder den ut sig för tredje gången, men inte mer med samma skönhet och värdighet. Stränderna sjunka och bli enformiga, mildare vindar blåsa, sjön går i tidig vintervila. Alltjämt är den vacker, men den har mistat ungdomsyran och mannakraften, den är en sjö som alla andra. Med två armar famlar den efter vägen till Vänern, och när den är funnen, störtar den sig i ålderdomssvaghet utför stupande branter och går med en sista, dånande bragd in i vilan.
Där stod han nu och höll mellan sina händer någonting, som var varmt och mjukt och inrullat i en stor schal. Schalen var så pass undanviken, att han såg det lilla rynkiga ansiktet och de små vissna händerna. Han stod och undrade vad kvinnfolken menade att han skulle ta sig till med det här, som barnmorskan hade lagt i famnen på honom, då han fick en stöt, så att både han och barnet skakade till. Den kom inte från någon av de andra, men om den gick från den lilla flickan över till honom eller från honom till den lilla flickan, det kunde han inte reda ut för sig. Strax efteråt började hjärtat klappa i bröstet på honom, såsom det aldrig förr hade gjort, och med detsamma var han inte längre frusen, och inte kände han sig ledsen och bekymrad och inte ond heller, utan allt var bra. Det enda, som oroade honom, var, att han inte kunde begripa varför det skulle dunka och slå på det sättet i bröstet på honom, då han varken hade dansat eller sprungit eller klättrat i branta berg. Kära ni, sa han till barnmorskan, lägg handen här, å känn efter! Jag tycker, att hjärtat slår så konstigt. Det är riktig hjärtklappning, sa barnmorskan. Kanske att ni brukar ha så ibland? Nej, jag har aldrig haft det förr, försäkrade han. Aldrig på det här sättet. Mår ni illa då? Har ni ont nånstans? Nej, det hade han ju inte. Då kunde barnmorskan inte förstå vad det var för fel med honom. Jag ska i alla fall ta barnet ifrån er, sa hon. Men då kände Jan, att barnet, det ville han inte lämna från sig. Nej, låt mej ha kvar den lilla flickan! sa han. Med detsamma måtte kvinnfolken ha läst något i ögonen på honom eller hört någonting i rösten, som gjorde dem glada, för barnmorskan drog på munnen, och de andra rentav storskrattade. Har Jan aldrig förr tyckt så mycke om nån, så att ni har fått hjärtklappning fördenskull? sa barnmorskan. Nääj, sa Jan. Men i samma stunden begrep han vad det var, som hade satt hjärtat i gång på honom. Och inte nog med det, utan han började också ana vad som hade varit felet med honom i hela hans liv. För den, som inte känner av sitt hjärta varken i sorg eller i glädje, den kan säkert inte räknas som en riktig människa.
Ovanstående e-böcker är länkade till Projekt Runeberg (runeberg.org) som arbetar på frivillig grund med att skapa fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur och göra dem öppet tillgängliga över Internet.
Lyssna på Selma Lagerlöfs böcker
Om du har ett lånekort på ett av de värmländska biblioteken kan du logga in och lyssna på Selma Lagerlöfs böcker. Du måste vara uppkopplad på nätet för att lyssna.
Skriv ut