Litterär hemester i Värmland

En värmländsk rundresa
En riktig rundresa i Värmland kan du göra om du följer med i svängarna i Maria Langs ”De röda kattorna”.
I Uddeholm kan du ta in på Brukshotellet där huvudpersonen bor och planerar. Det var också i Uddeholm Maria Lang (eller Dagmar Lange som hon egentligen hette) besökte vänner och insåg att hon måste skriva en värmlandsbaserad deckare.
På Mårbacka forskas i ett försvinnande och talas det mycket om gamla myter om röda kattor, alla katter bär förresten namn efter karaktärer i ”Gösta Berlings saga”. De röda kattorna återfinns i Selma Lagerlöfs novellsamling med titeln ”Mårbacka”.
I Karlstad tas det in på stadshotellet och görs det utflykt till Gustav Frödings Alster.
I Rämmen får gåtan slutligen sin upplösning.
Arvika kommun
Robert Kangas föddes och växte upp i Brunskog och dit har han också återvänt litterärt många gånger. Flera av hans böcker handlar om vuxenblivande och vardagsliv på den värmländska glesbygden.
Eda kommun
P.O. Enquist hade sommarstuga i Eda kommun och kanske var det där han skrev sin barnbok ”De tre grottornas berg”. Den som vill uppleva miljön från den boken bör i alla fall bege sig till Häljeboda.
Det finns mycket litteratur som utspelar sig i svensk-norska gränstrakterna under andra världskriget. I Eda kommun kan man uppleva hur det såg ut där bland annat ”De sista vittnena” av Nils Norlén och ”Hönsen värper små ägg i år” av Berndt Andersson utspelar sig.
Filipstad kommun
Nils Ferlin växte upp i Filipstad vilket inte har passerat obemärkt i hans författarskap, han har bland annat skrivit om sin vilda ungdom i Filipstad och exempelvis hans vän Frid (som brände hembränt i en grotta) nämns. Vid ett besök i Filipstad kan man också språkas lite med skalden på bänken vid torget där han sitter staty.
(Foto: Bengt Oberger, CC BY-SA 3.0)
Till Rämmen kan den åka som vill besöka förlovningsgrottan där Esaias Tegner förlovade sig med Anna Myhrman. Där finns också Svea-stenen som rests till minne av samme diktares verk ”Svea”.
Forshaga kommun
Lars Andersson föddes i Karlskoga, men tillbringade somrarna i byn Hedås, vid Skived i Forshaga kommun. Platsen inspirerade till litteratur och den som vill bekanta sig med Hedås i bokform kan välja mellan verk som ”Ljus från ingenstans” och ”De levandes land” som beskriver den historiska framväxten av byn och ”En by invid älven” där foton (tagna av Kari Løvaas) av dagens by och invånarnas historier vävs samman till en berättelse om bygden.
I en fiktiv ort i trakterna av Deje låter till bygden nyinflyttade Karin Aspenström sin nya trilogi spänningsromaner utspela sig. Första boken, ”Nattspår”, sätter Svartbol på kartan. Kanske är det läge att i sommar bege sig ut i skogarna och söka efter orten som inte finns…
Grums kommun
Selma Lagerlöfs bok ”Troll och människor” innehåller en berättelse som heter ”Luciadagens legend”. Den handlar om den elaka frun Rangela "vid den smala mynningen av en vik, som Vänern sänder lång in i landet" i södra Värmland. Fru Rangela bodde på det som senare kom att kallas Edsholms borg (en medeltida borg som är ruiner idag) på 700-talet. Viken och området där Edsholms borg låg kallas idag Ransundet, efter Rangela.
Sven-Erik Magnusson, sångare i Sven-Ingvars, växte upp i Slottsbron. Runt om i kommunen hedras han med konstverk i form av textstycken ur Sven-Ingvars låtar.
Hagfors kommun
Ismael Ataria har i sin poesi berättat om hur det kan vara att växa upp och leva i en bruksort. I Hagfors finns många platser att koppla till och känna igen från Ismael Atarias diktning.
Ett annat Hagfors berättar Ninni Schulman om i sina deckare. Eftersom dessa böcker är mycket detaljerade är det inga svårigheter för den som vill följa Magdalena Hansson i spåren i jakten på en fiktiv mördare. Böckerna besöker flera delar av kommunen, ”När alla klockor stannat”, förde oss till exempel till Ekshärad.
Hammarö kommun
Den som läst romanen ”Kring torget i Skoghall” av Robert Åsbacka måste naturligtvis bese just torget i Skoghall där huvudpersonen Conny har sin korvkiosk.
Malin Biller är uppvuxen på Hammarö och i den självbiografiska serieroman ”Välkommen till Hammarö” skildrar hon sin uppväxt.
För den som vill utforska alldeles nya bokliga miljöer så kan en Hammarö-tur i John Adderleys fotspår vara på sin plats. Han återfinns i ”Det sista livet” och ”Den andra systern”, deckare av Peter Mohlin och Peter Nyström.
Karlstad kommun
För den som vill utforska klassisk litterär mark erbjuder Alsters herrgård, Gustaf Frödings barndomshem, med omgivning det mesta man kan begära. Här kan man besöka minnesgården, men också promenera i omgivningarna och uppleva landskapet som inspirerade Fröding till diktning. Diktcykeln ”Strövtåg i hembygden”, som är delvis tonsatt av Mando Diao, hette ursprungligen ”Vid Alstern” och många platser skildrade däri finns att besöka och bese runt om i Alsterdalen.
En sorts tidsresa kan göras i de fotspår som ungdomarna i Hanna Jedviks ungdomsroman ”Curt Cobain finns inte mer” lämnar. Eller varför inte undersöka miljöerna ur Hanna Hellqvists myllrande uppväxtskildring ”Karlstad Zoologiska”?
Kristinehamns kommun
Mia Skäringer växte upp i Kristinehamn och har vid flera tillfällen berättat om erfarenheterna från detta i sina shower och i krönikeböckerna ”Avig Maria” och ”Dyngkåt och hur helig som helst”.
Kristinehamn står (tillsammans med Filipstad och Storfors) som förebild för Rolf Carlssons fiktiva ort Kristinefors. Kanske finns det gator, platser och hus att känna igen från hans deckare om man letar riktigt noga.
Munkfors kommun
Lars Lerin föddes i Munkfors och har återvänt dit i såväl konst som litteratur. Bland annat kan man läsa i böckerna om Axel Florin (”Axels rum”, ”Axels väg” och ”Axels tid”) om hur det kan vara att växa upp i bruksorten och leva ett konstnärsliv. Den som tar en promenad på orten har mycket att känna igen från såväl konst som böcker.
I år kan man tyvärr inte se någon uppsättning av Fredrik August Dahlgrens (Fredrek på Rannsätt) folklustspel ”Värmlänningarna” på hembygdsgården i Ransäter. Ett besök i bygden kan ändå inspirera och på Geijersgården, en annan bygdens son Erik Gustaf Geijers födelsehem, finns utställningar om såväl Geijer som Dahlgren att beskåda.
I Ransäter föddes också tidigare statsminister Tage Erlander. Han berättade själv livligt om sin barndom i intervjuer och i hans första dagbok som finns publicerad återges barndomsupplevelser i Ransäter med omnejd.
Sunne kommun
I trakterna kring Östra Ämtervik finns många litterära platser ur Selma Lagerlöfs diktning att utforska. Från hemmet i Mårbacka till herrgården i Rottneros (Ekeby i ”Gösta Berlings saga”) via otaliga verkliga och overkliga platser från hennes många texter.
För den som vill följa i litterära fotspår i Sunne är Göran Tunströms författarskap en rik skatt att gräva ur. Vi vet alla att det finns ”Berömda män som varit i Sunne” och kanske kan en utflykt i Sidner och Splendids (från ”Juloratoriet”) fotspår väcka äventyrslustan.
En annan sida av Sunne visar Karina Johansson upp när hon låter mord begås vid Ski Sunne i sin senaste deckare ”Pengabrevet”. Också Lotta Lundh prövar Sunnepolisen med sina deckargåtor, i den senaste boken ”Vedergällningen” härjar en seriemördare på orten.
Säffle kommun
Esaias Tegnér föddes i By socken i Säffle. Längs den vackra promenaden efter Byälven finns bänkar uppställda, dessa är smyckade med plaketter med tänkvärda citat av skalden.
Torsby kommun
En resa till Osebol är naturligtvis av nöden för den litterärt intresserade. Marit Kapla har i sin Augustprisade debutbok skildrat orten vid Klarälven på ett sätt som gör att det känns som man varit där även om man inte varit det. Men att verkligen åka dit är naturligtvis ännu bättre.
Gunnar Ehne föddes förvisso i Gävle och växte upp i Ransäter, men levde sedan sitt liv (som lantbrukare och poet) i Östmark. Han skrev på mål och skildrade det värmländska kynnet såväl som den vackra naturen i sin hemmiljö.
En sedan 40 år tillbaka flitig skildrare av det värmländska vardagslivet är Bengt Berg. Hans diktning har resulterat i mer än 40 publikationer och många av dem beskriver skogarna, sjöarna och människorna i trakterna kring Torsby.