Röda droppar från mitt blodbad

Av: Alma Jrees från Säffle

Hej käraste lyssnare/ läsare. Idag vill jag introducera mig själv, Mitt namn är Inatoure, jag är 14 år och är från Mali. Man kan inte säga att jag har haft det bästa livet man drömmer om. Som fjortonåring blev jag bortgift till en 55 årig man på grund av att min familj levde i svår fattigdom. De sa till mig att det skulle bli bra, jag skulle vara så mycket gladare med min man. Efter att en hemsk naturkatastrof inträffade, dog min far och vårt hus förstördes. Min familj som bestod av 7 barn, var nu i en dilemma. Vi behövde göra något för att underlätta det för min ensamma mor med att försörja hemmet. Två av mina bröder gick till militären, jag behövde gifta mig eftersom min familj behövde pengar, och de fyra yngre syskonen skulle stanna och hjälpa min mor då de var för unga för att giftas bort eller skickas till militären. Livet med min make var inte som alla hade berättat att det skulle vara. Redan som åttaåring blev jag könsstympad, min make ville såklart ha samlag, och efter att ha blivit könsstympad var det inte mer än en stund av smärta och obehag. Maken var besatt av gamla normer, mannen skulle ha all makt och kvinnan skulle lyda. Han ville uttrycka det genom våld. Min fjortonåriga jag ville inget annat än att återgå till mitt hem i min by. Så jag bestämde mig för att rymma från min mans hem. Jag packade mina saker en morgon och gav mig av, jag gick vilse och blev utsatt för något som fick mig att tappa medvetandet och ligga hopplöst på marken. Min man hade vid den tiden kommit hem och insett att jag hade rymt hemifrån. Senare hittade han mig liggande på Bamakos lortiga vägar. Han var vansinnig, drog mig våldsamt hem. Slag, sparkar, knuffar och knytnävar fick jag på min fjortonåriga kropp. Senare låg jag hopplöst i mitt blodbad. I blodbadet där jag dog efter att min 55 årige man glömt att jag bara var ett barn. En fjortonårig flicka som inte hade gjort någon annat än att födas i fel plats i världen.

Röda droppar från mitt blodbad, är novellen jag skrev för en skoluppgift jag hade. Innan jag skrev novellen, sökte jag om information. Jag hittade flera berättelser som riktiga tjejer hade berättat. Det var deras berättelser. Deras liv. Unga flickor fick uppleva sådant eller till och med värre. Det är så hemskt att bara få läsa om sådant, men hur är det då att själv få uppleva det? Den frågan ställer jag till mig själv varje gång jag läser om en tjej som fått uppleva liknande. Det är så få människor som pratar om sådant. Jag tycker det är så dumt att vi inte tar upp sådana viktiga ämnen. För ett par år sedan spenderade många länder pengar på att göra programmer om en sextonrig svensk aktivist.Ingen tänkte på att vi kunde ha använt de pengarna åt att försöka hjälpa unga tjejer som blir utsatta för det i många länder som bla. Mali, Nigeria och andra länder i tex. Afrika. Jag säger inte att det inte är bra eller viktigt att vi pratar om unga aktivister som pratar om tex. miljön. men ärligt, behövde de göra flera filmer/dokumentärer och böcker om samma sak? Så mycket pengar gick åt att göra dokumentärer och böcker som handlade om samma sak och samma person. Det är inte bara vid det här fallet vi har spenderat överdrivet mycket pengar över något specifikt ämne. Det pågår så mycket dåliga saker runt världen, saker som är betydligt mycket viktigare saker än ämnen som tas upp just nu. Det jag vill säga är att vi ska börja tänka och faktiskt göra något för att påverka det som händer runt om i världen. Många länder i Afrika har fortfarande en brist på utbildning, tjejer könsstympas pga olika normer och tankar som orsakas pga bristen på utbildning. Vi kan inte klaga på sådant som vi inte gör något åt. Vi måste informera och hjälpa de människorna att begripa vad som är rätt och fel i deras samhällen. Tjejer i en så ung ålder ska inte giftas bort till gamla gubbar. De ska ha rätten till att leva ett bra och hälsosamt liv utan att känna någon fara för giftermål, könsstympning, våld eller annat liknande. Barn i stort sett, ska inte behöva uppleva något av de här samhällsproblemen. Så ge er, sluta slösa bort våra pengar på saker som vi inte är nödvändigtvis i behov av, spendera de på andra viktigare problem. Innan någon säger nej och börjar protestera, tänk, hur skulle du känna dig om du fick uppleva något av det jag berättade kortfattat om i min novell. Jag lovar er, ni kommer känna förbannelse när ni ser hur pengarna vi kan använda på att göra världen bra, går åt saker som vi inte är i behov av.